Life at Malta #27

Idag har jag varit på Malta i prick en månad, det känns som åtminstone två eller nått i den stilen. Om två dygn är jag hemma men nu är det inte liiiika jobbigt, för nu har jag saker och göra i princip hela tiden tills jag ska sätta mig i transfern klockan 07.00 på torsdag morgon i riktning mot Maltas flygplats för att sedan ha en 14 timmar lång resdag framför mig, men den hade kunnat vara 30 timmar och det hade inte gjort mig något, för det är slutmålet som räknas. Ikväll blir det i alla fall bio med Jildau, Taken blir det närmare bestämt.

Life at Malta #26

Dagarna tickar på och hemresan närmar sig, vilket alla som har följt min blogg den senaste tiden kan räkna ut vad jag tycker om det. Idag har det varit växlande molninghet och så sa jag åt mamma när jag pratade med henne att det var rätt kallt när solen inte sken. Ja, det börjar ju bli höst även där, svarade hon. När jag erkände att det inte är några problem att vara i shorts och t-shirt (även de stunder så solen inte skiner och det är ”kallt”) konstaterade hon att jag nog mest troligt mer eller mindre kommer att frysa ihjäl när jag kommer hem igen. Nu ska jag fortsätta att fantisera lite om svenskt godis och framför allt svensk MAT. Om jag inte fryser ihjäl när jag kommer hem så kommer jag nog äta ihjäl mig. Om jag måste välja, skulle jag nog med en korts övervägan, föredra det andra alternativet.

Life at Malta #25

 Nu är det inte många dagar kvar innan hemresa – skönt. Imorse låg jag på stranden i två timmar och sov i solskenet. Det var dock inte bara jag som sov där, utan en tjej som såg ut att ha somnat in redan i gårkväll låg också där. Jag tyckte rätt synd om henne, för jag tror inte hon riktigt ville ligga just där, i solskenet, i sina partykläder. Hursomhelst, när jag legat där i två timmar och nästan stekts ihjäl kom en riktig störskur och jag övergav stranden för att dra mig inomhus där jag sedan har skrivit en bokrecension idag. Jag känner mig riktigt nöjd som har gjort klart den nu – en mindre sak att ta tag i då jag kommer tillbaks till Sverige med andra ord, yeeey. Nu ska jag göra klart läxan jag har imorgon och sedan invänta john blund. Sov gott! 
  

Life at Malta #24

Under min vistelse här på Malta  har jag lärt mig att vädret kan ändra sig hur snabbt som helst här och att det inte är så stor mening att kolla in väderprognoser eftersom de hinner ändra sig ungefär 8 gånger på ett dygn och att de sällan stämmer heller, på grund av de snabba väderväxlingarna. Men samtidigt har det sin lilla charm, det försvårar planeringen men samtidigt är det inte helt kört om det spöregnar då man vaknar, snoozar man en timme till kan det vara sol och strandväder, då får man bara vara försiktig att inte snooza igen för då kanske man vaknar till åska och drivis. (Okej, här på slutet överdrev jag kanske liiiiite..)

Life at Malta #23

Det är inte så himla kul att nästan varenda gång man går på en restaurang här så blir man nonchalerad av servitören, får besticken slängda i en hög på bordet med orden ”help yourself” och inte nog med det utan alla får inte sin mat heller, utan en del får vänta tills alla andra ätit upp sin innan de får in sin mat och kan börja äta och det är inte för att det har valt något väldigt exotiskt eller så. Och det värsta av allt är nog att det inte ens följs med minsta lilla ursäkt heller. Att jag sedan inte heller törs gå ut ensam på kvällarna för att köpa lite godis eller något sådant eftersom en man i 40-årsåldern följde efter mig in i trapphuset en kväll gör ju inte det hela roligare precis. Under mitt besök här på Malta har lusten att färga mitt hår brunt och klippa det kort blivit väldigt stor många gånger, inte för att jag inte trivs med min hårfärg eller så, men jag är så himla less på att folk näst intill tror att mitt hår är nån sorts turistattraktion bara för att det råkar vara ljusblondt och att det är fritt fram att dra handen genom det då man går förbi mig. Just nu vill jag bara hem, hem till vardagen, hem till människor jag tycker om, hem till människor som inte är så ”på”, hem till människor som jobbar inom service-yrken och faktiskt har hajjat det där med att vara lite service-minded, hem, hem, hem, helt enkelt.
Ja, vädret är jätteskönt här, skolan är utvecklande och rolig, jag har träffat många trevliga nya kompisar här och det är rätt skönt att göra något annat för ett tag. Och det är precis det som är grejen, skönt att göra något annat – för ett tag. Men nu känns det som att det ”taget” har gått mot sitt slut, nu är jag less. Nu ska jag försöka njuta av de sista dagarna i värmen för att sedan på torsdag morgon äntligen få fara HEM.

Life at Malta #22

För tillfället känner jag mig rätt irriterad. I morse var städerskorna här och vanligtvis byter de alltid ut handduken mot en ren varenda lördag. När de var här inne imorse sa jag åt dem att handduken låg på bänken i köksvrån. Hon frågade om jag inte vill ha den. Jo sa jag, men förklarade att jag trodde att de skulle byta handduk idag. När hon gick tog hon med sig handduken och jag tänkte att hon säkert går upp till tvättstugan för att hämta en ny som hon kommer ned med senare. Men icke. Så nu har jag bara min smutsiga strandhandduk att tillgå. Himlans kul o duscha sig o sen måsta torka sig med en handduk som är full av sand och salt från havsvatten, särskilt när en handduk är inkluderat i priset jag betalar för att bo här. Funderade där ett tag på att gå upp till tvättstugan där rena handdukar finns o låna en för att sedan hänga tillbaka den efteråt så ingen skulle märka något. Gick upp dit för att utföra min räd då jag upptäckte att de hade en övervakningskamera i tvättstugan. Fast man ska inte klaga att de snor ens handduk för nu knackar de iaf innan de låser upp o kommer in i lägenheten. Jag längtar hem.

Life at Malta #21

Tänkte att det är nog bäst att uppdatera här så ni vet att jag lever. En vecka kvar på denna medelhavsö nu och hemlängtan blir bara större och större för var dag som går, fast å andra sidan så vore det ju värre om det vore tvärtom. En av de saker jag längtar till (förutom alla människor jag saknar) är att kunna sova en hel natt utan att behöva vakna stup i kvarten (åtminstone 3-4 gånger per natt). Även om musiken från bargatan inte är alltför outhärdlig när man ska somna så är det klart att den påverkar sömnen. Nu är det hemläxan till imorgon som gäller!

Life at Malta #20

Under gårdagens båtfard till Comino fick jag plötsligt ett blodtrycksfall som mest troligt berodde pa att jag både ätit och druckit for lite, vilket medförde att jag i princip inte såg någonting alls under en hel kvart, allting var randigt, jag såg att det var människor omkring mig men jag skulle aldrig ha känt igen någon, riktigt läskigt faktiskt. För att undvika detta idag, har jag ätit en stadig frukost pa bruger king då jag samtidigt intog en halv liter vatten. Efter två timmar fyllde jag på depåerna med en smoothie så idag känner jag mig fit for fight. Sitter pa skolan just nu, därav avsaknaden av de svenska bokstäverna med prickar ovanför – ni vet vilka. Ska redigera om inlägget senare då jag sitter på min egen dator, men detta får duga för nu.

edit. så nu har jag fixat dit lite å:n, ä:n och ö:n. Och ett sådant:# som jag inte kunde hitta på det internationella tangentbordet.

Life at Malta #19

Jag har kommit fram till en sak, eller två rättare sagt. Den värsta musik att försöka somna till är kareoke. Sen har jag även börjat fundera på om de medvetet höjer volymen på den som sjunger om personen i fråga inte är allt för skönsjungande. Det är en stark misstanke jag har vad gäller nattklubben under mig.

Nu ska jag dra täcket över huvudet och försöka sova och hoppas att denna natt blir lite lugnare än förra natten. Porttelefonen ringde flertalet gånger (det var ingen som ville nå mig alltså, utan bara någon som tyckte det var himla roligt att trycka på knappar. Och ja, det kan det ju vara om man är sisådär tre, eller kanske fyra). Sedan kommer jag även ihåg att jag vid flera tillfällen vaknade av ett otroligt starkt sorl från alla människorna på gatan när nattklubbarna började stänga ned sådär vid fyratiden. Om jag inte missminner mig helt så beskrev jag för anders imorse att det skrek o jublade precis som om en tjej hade slitit av sig behån och visat brösten. Jag kollade till och med ut genom fönstret, men jag såg inga barbröstade tjejer så hur jag kom på att beskriva det som ett sådan slags jubel är för mig en gåta. Nåväl, god natt!

Life at Malta #18

Kom precis hem från en rundtur runt Malta med båt som inkluderade ett två-timmars stop på Maltas stolthet Comino, även kallad the blue lagoon på grund av det ofantligt turkosa vattnet som finns där. Vi var nio tjejer och en kille som i morse vid tiotiden steg på vår båt Captain Morgan. Det var en riktigt lyckad trip och nu kan jag stolt berätta att jag badad för första gången här på Malta, för första gången på hela sommaren faktiskt(!). Mitt första dopp i det turkosblå varade i ungefär en timme då vi både han hitta en bläckfisk på botten och simma genom en öppning i en klippa. För att citera Jildau då hon simmat genom klipp-öppningen ”Ah, this is life!” . Vi hade strålande sol på en klarblå himmel hela dagen och vattnet var riktigt varmt och skönt, så dagen hade inte kunnat vara så mycket bättre.

Hela gänget (dock ej hon som svept in huvudet i en vit handduk, likt en turban) förutom Jildau som var fotograf.

Life at Malta #17

Trodde nästan att säsongen börjat ebba ut här eftersom det blivit allt färre och färre folk ute längs bargatan, vilket också innebär färre barer öppna och lägre ljudvolym om nätterna. De senaste dagarnas ”stiltje” på gatan har dock endast berott på att det varit vardag, för nu är det helt plötsligt hur mycket folk som helst igen. Hade tänkt ta mig genom bargatan till ett ställe som säljer fruktsmoothisar men ändrade mig när jag kom ut och gatan var alldeles fullproppad, så det fick bli en fruktsallad från ett ställe som ligger på andra sidan gatan.

 
Fotade uppifrån min lägenhet ned på bargatan, tyvärr blev kortet väldigt suddigt eftersom jag inte hade någon blixt, men då jag använde blixt fick jag endast med smutsen på fönsret. (Och fönstret är självmordssäkert, det går i princip inte att öppna).

Dagens frukt-tillskott.

Life at Malta #16

Min far är rätt rolig faktiskt. Idag ringde han på skype och sa att han ringde från Sveriges störningsradio. Han inledde samtalet med att fråga om det finns påfågelägg här på affärerna på Malta för han var så förskräckligt sugen på det. När jag sa att det var mycket tveksamt att man kunde hitta den sortens ägg här frågade han om det var okej att fortsätta med att störa mig. Visst svarade jag och då berättade han att nästa störningsmoment var en sång. En sång som jag misstänker var uppfunnen i samma stund som han sa det. Sången hette i alla fall Norton I-nånting, jag frågade om den möjligtvis hade med ett visst antivirus-program att göra, men tji fick jag för detta var en kampsång. Och inte vilken kampsång som helst, utan rottwailernas kampsång. Fråga mig inte vart han får allting ifrån men det är nästan så han skulle platsa i radioprogramet ”Mammas nya kille”, och få en alldeles egen del av programtiden någonstans mellan thunders hjältemod och partiks galna uppdrag.

Life at Malta #15

I onsdags följde jag med anders till flygplatsen när han skulle åka hem till Sverige igen och när jag sedan kramat och pussat honom adjö begav jag mig mot taxi-bilarna för att beställa en taxi hem till St. Julian’s igen. Det var inga problem i sig men det tittade väldigt konstigt på mig och frågade mig två gånger om jag inte hade nån väska med mig. (För hur många åker taxi från en flygplats utan en endaste väska?). När jag väl försäkrat dem att jag inte hade någon väska utan bara den lilla påsen jag bar på (som förövrigt innehöll en cosmopolitan-tidning) så bar det iväg. Taxi-killen hade nog någon slags identitetskris, det verkade som om han hellre ville vara en buss (eller kanske till och med trodde att han var en?) för han körde i princip bara i bussfilen. Och inte nog med det utan fort gick det och på fel sida om vägen! (Eller okey, inte fel sida här på Malta för de har vänstertrafik, men..). Hursomhelst så var det en spännande resa, men inget slår trafiken i kina, det är nog enda gången jag allvarligt har varit övertygad om att jag kommer dö i vilken sekund som helst och det var ingen trevlig upplevelse.

Life at Malta #14

Har varit mycket oaktiv här på bloggen på sistone, det har dock sin anledning. Anders har varit här en vecka och förgyllt tillvaron.
Just nu är det kick-off för personalen på liften i Kåbban, det hade varit mer än trevligt att vara där. Men man ska inte klaga, jag mår riktigt gott här i värmen, men jag måste medge att hemlängtan börjar komma krypande.

Life at Malta #13

Idag har jag haft huvudvärk större delen av dagen. Trodde att det berodde på att jag ätit och druckit dåligt under gårdagen och när jag äntligen fått i mig ordentligt med mat och vatten släppte huvudvärken – äntligen. Dock var den bara borta för en timme eller så vilket innebär att den nu åter är tillbaka med full styrka. Musiken från nattklubbarna utanför har aldrig varit till allt för stort besvär förut. Min huvudvärk spelar mig säkert ett spratt vad gäller musikens volym – jag inbillar mig säkert, men det känns som att de skruvat upp basen till 1000 här utanför. Gaah.
Men mitt humör är ändå rätt bra, för även om september slutar rätt trist med huvudvärk så vet jag att oktober kommer börja hur bra som helst, för imorgon får jag besök, och inte vilket besök som helst heller. Anders är här om mindre än ett dygn. Jag längtar!