Det är sockret som är den stora boven.

I morse läste jag en tidning och fastnade för en reklamannons för GBs nya yoghurtglass med gräddkolasås, som förövrigt såg ganska så god ut. Längst ned på sidan stod det ”med bara 5,9% fett kan du gärna ta en kula extra.”. Om man nu har köpt en glass med lägre fetthalt, varför ska man då ta mer så att man ändå får i sig lika mycket fett som om man ätit glass med ”normal” fetthalt? Och dessutom är det inte fettet som är den stora boven i huruvida glass är ”onyttigt eller ej – dramat”, det är sockret. Och så vitt jag vet har de inte sänkt sockerhalten i glassen (kanske till och med höjt den?) och om man därmed tar ”en kula extra” som de så fint föreslår så får man i sig lika mycket fett som om man tagit en kula mindre av glass med ”normal” fetthalt. MEN, det som skilijer sig mellan att ta 2 kulor vanlig glass jämfört med 3 kulor av glassen med lägre fetthalt (förutom att 3 kulor är fler än 2) är att sockermängden ökar med 50% i det senare alternativet och det är minsann inget som de nämner i annonsen. Sånt stör jag mig på, hur företagen försöker lura i oss sockret på alla sätt och vis, till exempel hade de en dag bytt ut alla 100 grams-malaco-påsar (t.ex. zoo och djungelvrål) på coop mot 200-grams-påsar. Observera, bytt ut, man kunde alltså inte ens välja om man ville ha 100gram eller 200gram utan man var tvungen o ta en 200-grams-påse. Jag köpte ingen, i ren protest, en tyst protest.