, , ,

, , ,

Idag (eller rättare sagt igår) hade jag och vic ”tjejkväll”. Vi grillade fläskfilé, vilket var en historia för sig. Då vi sedan bytt om och fixat oss lite mer party begav vi oss till grace. En helt okey kväll, ”förfesten” var riktigt najs och jag kände mig åtminstone riktigt uppskattad och snygg på grace, jag fick bekräftelse eller vad man nu ska säga. Men nu när jag kommer hem känns det så tomt, det är så tyst i lägenheten. Jag vet precis vad och vem jag saknar och just saknaden har nog inte känts såhär påtaglig förut(förutom när jag snoozade imorse och det var kallt i sängen). Ingen (jaja, några säkert, mamma bland annat..) som bryr sig om man kommer hem säkert, eller om man överhuvudtaget kommer hem. Ingen att prata med på kvällen om allt och ingenting innan man ska sova. Jag kämpar varje dag och försöker vara stark för att inte saknaden ska tränga på för hårt, men nu ikväll går det det inte längre, och jag som trodde att allt började bli bättre, jag hade så fel. Det gör så fruktansvärt ont, jag känner mig så ensam. Och du är så jävla snygg, dessutom.